kvickkrasch

Igårkväll var det svinkallt  efter en snöstorm utan dess like. Det stormade inne också. Innan jag hade öppnat dörren hörde jag nån som gormade, något Anita gjort de senaste dagarna. När jag gått upp tystnade hon, utan att sluta skälla. Per gjorde inte ett ljud, så vitt jag kunde höra. Efter att jag gått och lagt mej åkte en kruka i marken för att Per smällde igen dörren, rusade ut utan ytterkläder och gick in till grannen. Man kan ju inte låta bli att undra vad som händer.  Konstigt att bo så nära människor utan att vara dem nära alls!
Stackars satar som ska få lov att fira jul under samma tak. Jag vill inte vara med!